jenny

varit och hälsat på en liten bebis uppe på bb som vart alldelles ny. barnmorskorna som tog emot mig när jag ringde på kommenterade att jag var på fel våning och skulle en våning ned (till förlossningen) men jag var bara tvungen att göra en snabb avstickare och hälsa på teres uppe på bb. Pojken som antagligen kommer att heta Emil föddes i ambulansen på väg in till förlossningen och det gick undan minnsan. Det var så underbart att se Terese igen. Alla gamla minnen kommer tillbaka från tiden när vi gick i skolan. Hon är en av de mysigaste människor som jag vet och de veckorna som jag bodde nere hos henne är fortfarande ett varmt minne.
Det känns så otroligt overkligt att om ett par veckor bara så är det jag som kommer att vara där uppe på bb och vanka runt med min lilla prins i en plastvagn. En annan sak som just nu känns HELT otrolig är praktiken… HUR i sjutton skall jag klara ut detta? Jag har gjort fem dagar nu och har tre dagar kvar på denna perioden innan det är dax att göra op praktiken… de tre dagarna kan jag väl möjligtvis klara ut hoppas jag… fast det tar verkligen emot. Å andra sidan så är det bara att tvinga sig själv upp på morgonen och gå iväg o när man väl varit iväg så går det ju av bara farten.
Klockan är inte mycket idag (söndag kväll) men ändå är jag gristrött… tror att jag skall ta och krypa ned i sängen bredvid min karl och ligga och snusa lite på hans arm…. om han är klar med den delen av hemtentan som han skulle skriva ikväll.
Imorgon börjar jag tidigt igen så att det är bara att bege sig upp vid kvart i sex för att ta sig till bussen. Kan vara skönt att lägga sig och läsa lite innan det är dax att sova.
så godnatt…