gråter
sitter och tittar på extreme makeoverhome edition. Tårarna bara trillar och trillar, jag fattar det inte. Jag är så totalt känslig för vissa saker och inte ett dugg för andra. För det mesta är jag så slutkörd att jag inte orkar tänka så speciellt mycket. Jag vet att det finns folk som tycker att jag aldrig har tid men jag kan inte göra så mycket åt det. SKolan har tagit så mycket av min tid just nu att jag knappt har tid att umgås med min egen familj. Ibland har det gått dagar utan att Mikael och jag har växlat så mycket mera än ett par meningar med varandra. Då är det lite svårt att orka med att prata med nån annan.
det skall bli så otorligt skönt när denna terminen är över, inte för att jag tror att det kommer att bli så mycket lugnare denna terminen som kommer, snarare känns det som om jag kommer att få ändå mera att göra. Men de som känner mig väl vet ju att jag bara gör det jag måste göra just nu. Jag gör det som krävs för att nå mitt mål och att jag själv får stå tillbaka… Jag vill stå där den 3 juni och få min brosch och min fil kand och sedan känna mig fri….
Ännu så länge är det en dröm, en vision och nått jag hoppas på. men det KAN bli så…. med mycket jobb och ändå mera möda… och antagligen ändå mera tårar….
