jenny

Oh vad skönt att vakna en dag och veta att det inte är nått som vi “måste” göra idag. Ja inte mera än att vi faktiskt måste börja måla i badrummet för att vi skall kunna få in den nya tvättmaskinen där. Men annars är det lugnt och skönt. Samuel skall åka med sin pappa upp till göteborg idag och jag gillar ju aldrig när de är ute på vägarna, men jag hoppas att jag får ett sms när de kommer fram. Usch vad jag saknar min lille kille. Tycker inte alls om att han är borta Idag har vi dessutom bilen hemma som hämtades igår. SÅ nu känner vi oss fria igen att åka och göra vad vi vill. Bilen är så snygg. Graftitgrå det enda som vi måste testa nu är att babyskyddet verkligen får ordentligt med plats där bak och att våran nya fina barnvagn går in ordentligt i bagaget. Annars kommer jag nog att gråta en skvätt. Lille bror lever om i magen som vanligt. Och jag mår väl ganska så bra. det skär ibland som knivar i bäckenet trots att jag inte gör någonting alls, men det är ju nått som jag vet kommer att gå över. Drömde inatt att jag födde trillingar. *ehh???* två flickor och en pojke men en av flickorna överlevde inte. Jag minns i drömmen också att jag mådde så bra efter förlossningen. Samma känsla som jag kände igen efter samuels förlossning. JIPPI känslan av att nå sina fötter igen. Det var nästan en besvikelse att vakna och se att magen fortfarande var kvar på sin plats *ler*. På tal om att göra ingenting så är jag så förbannat uttråkad redan. Jag vill göra någonting. Eg hade jag velat jobba. Men det går ju inte plus att jag är så otroligt besviken på min chef så att jag inte vill sätta min fot igen på hemtjänst gruppen. Kommer nog inte att göra det heller. Trots att jag egentligen gillade mitt jobb. Men det känns hårt att aldrig varit accepterad i gruppen även om jag inte förväntat mig att få bästisar där. Men det har alltid varit antydningar och fula kommentarer om att jaja vissa de kan och att utnytja systemet genom att ha kvar sin tjänst när man pluggar. Precis som om man får ut så otroligt mycket pengar på det då. Jag har en tjänst på 40 % och studerar på heltid, ändå får jag ut mindre pengar än de som jobbar deltid på jobbet Jag undrar vad det är för avundesvärt eller utnyttjande med det?Jag tycker nog snarare att det är systemet som utnyttjar mig och mitt behov av extra jobb för att arbeta mera än vad jag önskat mig. Ja ja jag försöker att skita i vilket nu. Önskar att Micke jobbade istället för att plugga så att jag slapp deras anklagande och kunde strunta i jobbet. Det enda som stör mig där är att detta skall vara min framtida referens när jag söker arbete. Alla de goda vitsord som jag har drunknar i om det senaste bara fokuseras på min sista sjukskrvning. Innan jag började studera hade jag en sjukskriven en gång och det var pga foglossnign när jag väntade samuel. Nu har jag varit hemma mycket. Allt har blivit värre känns det som. Gallstenen är värre, jag är mera förkyld o sjuk och nu detta. Skulle aldrig trott att jag skulle kunnat jobba mig igenom utbildningen. Men men, efterklok är lätt att vara. Nu så skall vi ut o nöjjes köra bilen iallafall….
Idag är det dagen före nyårsafton. Men jag känner ingen glädje.
Kanske är det allt som virvlar i mitt huvud efter katastrofen som drabbat världen, kanske är det att slutet på detta år som bara förrvirrat mig eller saknaden efter sonen just nu. Jag vet inte
Mitt liv känns så tomt.
Men jag känner iallafall inte för att fira, det känns inte som om det finns något att fira. *suckar*
Imorogn skall vi fira nyår på kåren, jag känner inte för det men det är bättre än att sitta hemma. Det är inte så mycket annat vi gör jag och Micke. Inte för att jag orkar med så mycket heller just nu. Graviditeten gör mig både handlingsförlamad och trött (ikväll har jag dessutom ont i magen) och Micke är inte den som umgås med folk direkt. Är det så här livet skulle vara ?
Jag undrar…..