praktiserar igen… är trött som bara den.. trött i själen liksom… har återigen kommit till det stadiet då jag bara glömmer och glömmer allting. jag glömde i förra veckan seminariet som vi skulle ha varit på med skolan uppe på sjukhuset. jag glömmer saker jag glömmer grejjer… jag är helt jäkla hopplös. Jag undrar om det nånsin skall bli bättre eller om man åtminstonde kommer att finna nått system där man påminner sig själv om sådanna hära saker. jag hoppas det… för så här kan det bara inte fortsätta. Jag mår inte lika dåligt som jag gjorde i våras… men kanske tillräckligt ändå. Jag har ångest… och ångrar vissa val jag gjort. men inte så att jag känner att jag inte orkar längre… jag har inte lika ont längre… har inte magkramp eller gallanfall alls lika ofta kanske två ggr per vecka istället för 10 och det är skönt…. och jag tror att det mesta är mikaels förtjänst…. är glad att han finns….
