jenny

December 8, 2003

Filed under: tankar

kan kärlek växa fram ur ingenting? Jag börjar tro att det kan det…. kanske inte direkt kärlek men iallafall känslor. För för mig är det precis vad som har hänt… Ur dessa vänskapskänslor för denna fina omtänksamma människa har något annat växt fram. Omtänksamhet och att han alltid finns här… jag behöver inte be honom om någonting mera än en gång… han e pysslig och tycker om att få fixa… vilket *ler* passar mig perfekt, då jag har ideerna och han genomför dem. Jag älskar hans omtänksamhet och att jag inte behöver tjata på honom, jag älskar inte honom dock… men har det kunnat växa så här långt så har jag nog hoppet om att kunna göra det en dag. För han är allt som jag behöver… har det som jag önskar mig…. han är visserligen inte Magnus.. men å andra sidan kanske det inte är meningen att man skall bara falla och sen få den man vill ha. Kanske är det bättre att vara tillsammans med den som gör en glad och är det man behöver…. passion kommer ändå aldrig att hålla… Mikael är ett förnuftigt val och jag har en varm “tycka om” känsla för honom… en dag kommer Magnus vara ett minne blott…. sorgligt men sannt…. men mikael finns här och nu och jag vore dum om jag inte tog vara på honom…






















Get free blog up and running in minutes with Blogsome
Theme designed by Helga Cleve