jag känner inte för någonting
är det så svårt att förstå…
Jag kan inte längre blunda och le och säga att okej det gör ingenting samtidigt som
världen har rasat och jag känner det välkända bubblet i halsen på mej.
är det så svårt att förstå att man inte alltid kan vara glad när hela världen rasat under ens fötter….
är det så svårt att förstå att men inte hur länge som helst kan hålla visst känslor och tankar innom sej ?
varför är det så att ett problem aldrig kommer ensamt?
utan att när världen börjar gunga under en och man vänder sej om för stöd till det som är tryggt varmt och ”säkert” så rämnar även det ?
Just nu finns det ingen glädje i mitt liv…. inte så att livet känns meningslöst men det finns helt enkelt ingen glädje….
inget roligt eller ens busigt coh lite skojj…
jag förstår att det är svårt för dej att förstå … du som inte lever så…
Ännu flera negativa besked tornar upp sej på min himmel…. finns det något positivt kvar i livet ?
mera än att man har välrldens underbaraste son då…
*etteja*
