jenny

Jag förstår inte alltid vad det är med världen…
Och idag är inget undantag…. den är så konstig ibland

Orden strömmar inte så lätt ur mej längre… på nått konstigt sätt har de blivit färre och färre och de flödar inte så enkelt från varken mina stämband eller mitt tangentbord längre…
rent fysiskt beror det kanske på den extrema trötthet som drabbat mej nu ….
den som kan spåras tillbaka till infektionen min kropp nu bekämpar..
läkaren jag träffade idag kallade den för ngn slags rejäl halsinfektion som satt fäste vid struphuvudet och ner över bronkerna…
tio dagars penicillin och vila blev rådet …
vilket inte är så lätt att efterleva när man dessutom har en underbar men dock VILT litet ”interiktigtmennästantvåårgammalt” underverk springandes runt i det stökiga hemmet….

för att städa det kan man numera bara drömma om att hinna med ordentligt… med både skola jobb och barn… tänk om man hade råd att bara jobba lite då och då och kunde klara sig med enbart studie medel…
det du göran persson… vad tänker ni göra åt det ?

jag kan känna att jag främst i mitt liv just nu är mamma… sen efter det är jag student och arbetstagare …. sist av allt finns den lilla biten jenny kvar… hon som envisas med att sitta vid datorn och chatta skriva mail bygga på hemsidor eller bara sitta och slappna av…. den kvinnliga biten av mej har jag helt lagt på hyllan….
minns inte hur det är att vara kvinna längre….
förutom vid de tillfälle då jag förvandlas från den studerande arbetande modern jenny och förvandlas till tårmonstret….

då gråter jag åt allt jag ser… tv tidningar böcker lyckliga som olyckliga…
jag gråter över allt och ingenting alls med samma förtvivlade inlevelse i ca 3.45 minuter… de gångerna är jag rädd att de kvinnliga hormonerna tar lite FÖR stor plats i mitt blodomlopp

sen torkas tårarna bort och mina kvinnliga hormoner lägger sej i ide …
tills nästa gång tårmonstret väcks ur sin slummer….

och jag är rädd att de tårarna rår inget penicillin i världen på